Vågfrontsanalys

Vågfrontsanalysen innebär ett helt nytt tillvägagångssätt att mäta och utvärdera ögats brytningsförmåga. Den nya metoden går ut på att registrera ögats brytningsförmåga över ett stort antal separata punkter, medan man med tidigare metoder lyckades mäta enbart den genomsnittliga brytningskraften. Man kan med andra ord säga att med vågfrontstekniken lyckas man kartlägga ögats "fingeravtryck".

Detta görs med en helt ny mätanordning, s k aberrometer.

 

Ögat är ett komplext optiskt system med flera olika brytande medier. I de olika medierna kan förekomma ett flertal större eller mindre brytningsavvikelser (s k aberrationer). De "traditionella" brytningsavvikelserna (närsynthet, översynthet, astigmatism) kallas för aberrationer av lägre ordning och har kunnat korrigeras och behandlas länge.

 

De mindre avvikelserna däremot, s k aberrationer av högre ordning, har tidigare varken kunnat mätas eller korrigeras.

 

Med hjälp av vågfrontstekniken kan man nu dels registrera, men även behandla dessa individuella avvikelser genom att koppla aberrometern med ögonlaser-utrustningen. Detta system styr sedan laserstrålen så att den kan scanna sig över hornhinnan, där var och en av mätpunkterna avbildas, och behandlar den aktuella brytningsavvikelsen för varje punkt.

 

Det bör emellertid påpekas att vågfrontstekniken är än så länge inte helt färdigutvecklad, framförallt vad gäller behandlingsdelen.

 

Ytterligare förbättringar och anpassningar krävs för att alla teoretiska fördelar, som den nya tekniken har, ska kunna tillämpas praktiskt fullt ut.

 

Ladda ner vågfrontsanalys.pdf