Keratokonus

Hornhinnans topografiska undersökning är ett genombrott för kartläggningen av dess krökning. Med dagens moderna datorstyrda maskiner mäts ca 10000 specifika punkter över hela hornhinnans yta. Detta uppnås genom att det projiceras koncentriska ringar som skapar en virtuell bild av hornhinnans yta. Detta i sin tur jämförs med en referensbild som finns på datorn och räknar ut avvikelserna från denna referensbild. Datorn kan producera en mängd olika grafiska kartor för att uttrycka dessa avvikelser. De mest använda idag är två typer:

• Axial karta – är det enklaste avbildningsresultatet. Den visar variationer i krökningen på hornhinnan och använder olika färger för att representera värdena i dioptrier. Varma färger som rött och orange representerar regioner med stor krökning medan kalla färger som blått och grönt representerar regioner med mindre krökning. Nackdelen med denna karta är att den ignorerar små variationer i kurvaturen.
• Tangentiell karta – använder färger som representerar förändringar i dioptristyrkan mellan olika punkter. Denna karta ger en noggrannare bildåtergivning och används oftast för uppföljning efter olika operationer samt för utredning av andra sjukdomar på hornhinnan.

Den topografiska undersökningen ger underlag för diagnos vid keratokonus mycket tidigare än en klinisk undersökning hos ögonläkaren. Det är därför viktigt att alltid genomföra denna undersökning vid misstankar om denna sjukdom och speciellt när man har tänkt att genomgå en laserbehandling för att eliminera befintliga synfel. Det är viktigt i dessa fall att utesluta att det föreligger keratokonus. Det är nämligen kontraindicerat att genomföra en laserbehandling på hornhinnan när keratokonus föreligger.