Keratokonus - tidig diagnos och åtgärder | Novius Ögonklinik

Keratokonus

Ordet kommer från grekiskan och betyder: κερατο- = horn, κώνος = kon, κερατόκωνος = keratokonus alltså konformad eller toppig hornhinna.

Hur fungerar hornhinnan?

Hornhinnan: Ögats fönster mot världen. Hornhinnan är den främre genomskinliga delen av ögat. Som ett fönster släpper in ljus i ett rum så fungerar även hornhinnan för ögat och samtidigt bryter ljusstrålarna så att bilderna blir skarpa och rena. Det rör sig alltså om en mycket kraftigt brytande lins med styrka ca 42-45 dioptrier. Hornhinnan är designmässigt ett arkitektoniskt mästerverk. Cellstrukturerna i hornhinnans vävnad är extremt jämna och detta i kombination med den asfäriska (brant centralt och flackt i periferin) formen är en del av förklaringen till att vi ser så klart, utan att bli bländade eller se dubbelt förutsatt att vi har friska, rättbrytande ögon.

Vad händer vid keratokonus?

Vid keratokonus ändras formen på hornhinnan till att bli konformad. I sin roll som starkt brytande lins blir hornhinnans brytningkraft, på visa punkter mer än 48 dioptrier och kan uppnå 70 dioptrier. Tjockleken på den centrala hornhinnan kan minska från den normala ca 550 mikrometer (tusendels millimeter) till mindre än 400 och i extrema fall perforeras!

Keratokonus drabbar främst unga människor. Det är en ärftlig defekt som får sin manifestation senare i livet (vid tonåren) i visa fall till och med efter 30 års ålder. Keratokonus kan även orsakas av skador, andra ögonsjukdomar samt även av tidigare operationer på hornhinnan. De flesta som utvecklar sjukdomen har parallellt en hudsjukdom som heter atopi eller exzem.

Symptom vid keratokonus

  • Ständigt ökande närsynthet och speciellt astigmatism (brytningsfel)
  • Dimsyn
  • Förvrängda och suddiga bilder

Symptomen dyker upp runt slutet av puberteten. Utvecklas oftast sakta under 10-20 år och sedan avstannar. Sjukdomen börjar alltså runt 15 års ålder och avstannar vid 35. Vid avstannande brukar man kalla sjukdomen för ”fryst” keratokonus. Ögonläkarna brukar reagera oftast på den ökande närsyntheten och astigmatismen som orsakar synnedsättning, dimsyn och förvrängda bilder. Patienter med misstänkt keratokonus genomgår en rad undersökningar. Dagens högteknologiska topografiska undersökningar är avgörande för fastställandet av diagnosen.

Topografi

Hornhinnans topografiska undersökning är ett genombrott för kartläggningen av dess krökning. Med dagens moderna datorstyrda maskiner mäts ca 10000 specifika punkter över hela hornhinnans yta. Detta uppnås genom att det projiceras koncentriska ringar som skapar en virtuell bild av hornhinnans yta. Detta i sin tur jämförs med en referensbild som finns på datorn och räknar ut avvikelserna från denna referensbild. Datorn kan producera en mängd olika grafiska kartor för att uttrycka dessa avvikelser. De mest använda idag är två typer:

  • Axial karta – är det enklaste avbildningsresultatet. Den visar variationer i krökningen på hornhinnan och använder olika färger för att representera värdena i dioptrier. Varma färger som rött och orange representerar regioner med stor krökning medan kalla färger som blått och grönt representerar regioner med mindre krökning. Nackdelen med denna karta är att den ignorerar små variationer i kurvaturen.
  • Tangentiell karta – använder färger som representerar förändringar i dioptristyrkan mellan olika punkter. Denna karta ger en noggrannare bildåtergivning och används oftast för uppföljning efter olika operationer samt för utredning av andra sjukdomar på hornhinnan.

Den topografiska undersökningen ger underlag för diagnos vid keratokonus mycket tidigare än en klinisk undersökning hos ögonläkaren. Det är därför viktigt att alltid genomföra denna undersökning vid misstankar om denna sjukdom och speciellt när man har tänkt att genomgå en laserbehandling för att eliminera befintliga synfel. Det är viktigt i dessa fall att utesluta att det föreligger keratokonus. Det är nämligen kontraindicerat att genomföra en laserbehandling på hornhinnan när keratokonus föreligger.

Vanliga behandlingar för Keratokonus

Strategi för korrektion av synfel vid keratokonus samt behandling.

Som första steg korrigerar man synfelen med glasögon eller mjuka kontaktlinser på vanligt sätt.

När detta inte längre fungerar så tar man till möjligheten att använda hårda, individuellt anpassade kontaktlinser.

Om synfelen inte kan korrigeras på de ovannämnda sätten så finns det möjlighet att omforma hornhinnan med hjälp av ringsegment gjorda i plast som inopereras i hornhinnan och normalisera dess krökning. Avsikten är att skapa möjligheter att återgå till kontaktlinser. Detta moderna tillvägagångssätt kallas INTACS och beskrivs i avsnittet med samma namn.

Om sjukdomen utvecklas och hornhinna blir successivt mera krökt kan man stabilisera vävnaden med hjälp av en behandlingsform som kallas ”corneal cross linking”. Metoden beskrivs i ett eget avsnitt. Efter denna stabilisering kan man finjustera ytan på hornhinna med en laserbehandling och även korrigera större synfel med hjälp av ICL-metoden.

Om inget av det ovannämnda fungerar så har man som slutval att transplantera hornhinna men detta används enbart som en sista utväg.

Fakta om Keratokonus.

  • Toppiga hornhinnor
  • Oregelbundna synfel
  • Suddig syn

Behandlingarna för Keratokonus

  • Glasögon
  • Kontaktlinser
  • Cross linking
  • INTACS

Enligt gällande landstingsbestämmelser beträffande säker kontakt med vårdgivare via nätet så kan detta uppnås enbart via Mina vårdkontakter på 1177.se. Ni finner en länk nedan.

Mina vårdkontakter